för allt kan gå i tur
2011-05-17 / 02:42:42 / my life

Rullgardinen hänger snett i fönstret, lite ljus från månen är det enda som skiner igenom. Man hör hur det plingar från facebook, att någon har skrivit ett meddelande. Tvn står på i bakgrunden, men jag har det knappt. En känsla jag tycker verkar bekant dyker upp, men jag kan inte säga om den är bra eller dålig. Inser att i 6 månader har det bara varit jag och ingen annan, jag har skrikit gråtit och hatat livet. Men man reser sig upp liksom, för man lär sig uppskatta mindre saker men som är så otroligt underbara. Som när den dära personen säger hej till en och det känns som hela världen skakar. Eller när man inte träffat sin bästa kompis på ett tag och så får man bara ligga och prata om allt verkligen. Och när man bara känner den dära starka smärtan i bröstet som man känner ibland, och den enda man behöver göra är att ringa sin storasyster så finns hon där. Jag uppskattar allt så mycket mera än vad jag gjorde innan, dem små sakerna kan vara lika bra som dem stora om inte ens bättre. Försöker lära känna mig själv nu, vilket är bland det bästa jag gjort. För jag behöver bli helt okej. Men alla misstag jag har gjort, har även format min väg och tagit mig dit jag är idag. Och nu ska jag bara njuta av livet nu, det förtjänar jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback